Vi hade avslutning med våra scouter. Det var becksvart och alla var klädda för att vara utomhus, de har lärt sig nu att det verkligen är så.

Vi samlade snabbt ihop de yngsta som aldrig har varit med på en avslutning förut och de måste få varsin fackla. Det är den stora grejen med scout avslutning, alla får en fackla, som brinner på riktigt.
Det är alltid stort för ett barn (och även stora barn på ca 41 år…), speciellt när det är första gången.

Säkerhets föreskrifterna är viktigast, även ännu mer nu då det är så många som har sina dunjackor på sig. Eller ännu värre fleece jackor.

Efter genomgång gick vi alla till varsin utgångspunkt,tanken är att alla grupperna skall komma från olika håll och mötas vid samma tidpunkt vid scoutstugan.
Jag gick med de yngsta (spårare) och vi höll tiden perfekt, vi kom precis när vi skulle.
Och hjälpte den lite äldre gruppen (upptäckare) att veta hur de skulle gå i ringen så att det blev en härligt stor ring med massor av facklor.
De som var sist var den äldsta gruppen (äventyrare/utmanare). Undrar om jag här skall använda undanflykten att de är tonåringar eller att det helt enkelt var dålig planering från deras ledare.
Jag nöjer med med att säga att de var på plats i rätt tid.

Som pricken på kvällen får alla slänga ner sin fackla i en eld tunna, där lyser det otroligt vackert när elden har tagit sig ordentligt.
När ordförande Benny hade sagt sitt var det bullar, pepparkaka och saft som gällde. Jag tog glatt för mig och njöt i full drag av att ha fått vara en del av denna scoutkår och glädjas med de yngsta scouterna.

Det har varit ett härligt scout år.

På återseende alla scouter.

/Patric