Hur mycket jag än tjatar så gör inte mitt barn som jag vill.


Det beror säkerligen på att du just tjatar. Barnen har lärt sig att du håller reda på saker och ting åt dem, så de behöver aldrig själva komma ihåg. Sen tror jag att du pratar för döva öron, d.v.s. barnen befinner sig någon annanstans mentalt.

Jag tror också att du har en övertygelse som låter så här:
”ingen lyssnar på vad jag säger”
och varför ska någon göra det när du skickar ut signaler om att ingen ska göra det.

Ditt språk kan vara otydligt vilket leder till att barnen har svårt att förstå vad du menar. Ta t.ex. ”spill inte” eller ”gör inte så” eller ”det är bra om stolen får vara hel”.
I alla dessa fraser finns mixade signaler och svåra ord.
Ta en liten stund och fundera på vad det kan vara.
Fundera åtminstone 10 sekunder innan du läser vidare.

När barn säger att ”mina föräldrar bara tjatar” hör jag att de säger
”det händer ändå ingenting om jag struntar i vad de säger”.
Vad barnen säger är att ”jag vill ha mera uppmärksamhet från mina föräldrar”.

Nu har nog tio sekunder gått och vi kan förtydliga de tidigare fraserna lite.
Det svåra ordet är ”inte” och den mixade signalen är att du talade om hur du vill ha stolen, i stället för vad barnet ska göra med stolen.
Om nu barnet väger på stolen har barnet lättare att förstå om du säger ”sluta väg på stolen” än att du säger ”att du vill ha stolen hel”. Barnet kan mycket väl tänka ”jag väger ju försiktigt på stolen”.
Om barnet frågar kan du förklara att du vill ha stolen hel.
Mer information om ordet INTE och hur det påverkar finns i statistikrutan och frågan ”Förstår barn innebörden av ordet inte?”.

Gör ett test på dig själv och se om du svarar nej flera gånger i rad på samma fråga.
Gör du det har du säkert lärt barnet att om barnet frågar tillräckligt många gånger så får barnet som det vill. Om det visar sig att det är så, håll fast vid ditt första svar du gav på frågan barnet ställde.

En variant är att svara första gången och sen när barnet frågar igen ställer du mot frågan ”vad svarade jag första gången?”. (Se lite frågande ut som om du misstänker att barnet har missat något.)
Oftast brukar de komma ihåg vad du svarade och inse att det är lönlöst att fråga igen. När du har använt det här knepet ett antal gånger kommer de att förstå att du menar allvar. Dina barn lär dig att bli tydligare helt enkelt.


Sammanfattning;

Det är jobbigt att behöva tjata och det leder ingenvart.

Det är oftast ett ansvar som föräldern tar på sig, att vara barnets betjänt istället för att lära barnet att ta ansvar.

Genom att bli tydlig får barnet ta ansvar för att den hörde vad du sa, och sen räknar du med att barnet gör som du har sagt (ibland blir klumpen i magen ganska stor) men håll ut det lönar sig.


Tips 1:

Tala till barn så att det blir lättbegripligt, säg vad du vill att barnet ska eller får göra i stället för vad det inte ska eller får göra.


Tips 2:

Låt barnet fråga en kanske två gånger sen ställer du motfrågan ”vad sa jag första gången?”


Tips 3:

Om barnet kommer med nya riktigt bra argument har du rätt att ändra dig, var noga med att säga varför du ändrar dig så att barnet förstår att du är den som bestämmer. På så sätt uppmuntras barnet då att tala för sin sak och komma med sakliga argument.


Tips 4:

Passa på att be barnet utföra dina önskemål när barnet frågar dig om en tjänst, det ökar barnets förståelse om att man hjälper varandra i den här familjen.

 

Jag tar lite till så att jag glömmer att jag vill ha mer. Eeric 4 år


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *