Oavsett om du är ensamstående eller har en familj så är vardagen ofta en kamp mot tiden. Och det är oftast en fråga om prioriteringar.
Vårt samhälle har byggt upp en bild (illusion) om hur medelfamiljen bör spendera sin tid.
Men det är du som har makten att bestämma hur du vill fördela din familjs tid.
Jag vet att föräldrar arbetar för att alla skall kunna få sina behov tillfredsställda, och det innebär ofta ett behov av att tjäna mera pengar, vilket i sin tur leder till övertid. Övertid leder till dåligt samvete, som leder till överkompensation, som leder till behov att tjäna pengar för att kunna köpa nya saker, vilket leder till mer övertid osv.
Jag gjorde som de flesta andra, och började arbeta mycket mera när mitt första barn kom. Jag ville försäkra mig om att det fanns tillräckligt med pengar, för allas behov.
Tills min fru satte mig ner och talade om för mig vad som var viktigt för henne. Hon hade ett större behov av att jag var hemma och hjälpte till, vara hennes stöd så att också hon fick känna sig viktig. Jag tyckte att jag gjorde bäst att tjäna pengar, därför att mamman hade allt som behövdes. Mjölken. Jag kände mig mer i vägen och som en butler, innan jag förstod hur mycket allt detta ”kring”-arbete betydde för henne. Kan föräldrarna kommunicera är det enklare att prata om situationen. Varje familjs situation kräver att föräldrarna sätter sig ner och skriver ner vad som är viktigt för deras familj. Då är det mycket lättare att se var all tid går och vad som behöver mera tid. Mycket tid försvinner där man minst anar så att föra en ”tid-dagbok” är en stor hjälp.
TV tar mycket tid ifrån familjens gemensamma tid.
Att hålla huset lika rent som ”alla andras” hus tar mycket tid.
Barn behöver mycket tid, och de kommmer att skaffa den tid (= uppmärksamhet) som de vill ha. Barn vet vad som fungerar, och det är vuxna som avgör om det skall bli positiv eller negativ uppmärksamhet.
Negativ uppmärksamhet stjäl tid och energi från föräldrar. Positiv uppmärksamhet skapar föräldrarna genom att aktivt fundera på hur de vill ha saker och ting.
Föräldrar behöver mera stöd att förstå hur de själva bestämmer vad som är viktigt. I stället för att samhället skall påverka hur föräldrarna skall sköta sina liv.
Barn bryr sig sällan om att det är lite ostädat, eller om tvätten är ovikt. Men de älskar att föräldrarna leker med dem.
Sammanfattning:
Tid är till för att användas och du bestämmer hur. ”Samhället” är ju en osäker källa när vi skall skall prioritera. Det är du som har makten helt och hållet i din hand. Alla människor har överseende med att det kan vara lite ostädat när du har små barn. Dessutom ”får” de också ha lite stökigt när du kommer hem till dem.
Sätt dig ner och skriv ner papper din prioriteringsordning, uppskatta hur mycket tid som går åt till varje punkt. Sök stöd och hjälp hos andra (läs far- och morföräldrar) för att kunna lösa en del av dina punkter. Ge dig själv tid att sitta ner och skapa en prioriteringslista.
Tips 1:
Skapa en prioriteringslista. Genom att skriva ner alla dina uppgifter är halva jobbet gjort. Det känns lättare när du kan se vilka saker som stjäl tid i stället för att ge tid.
Tips 2:
Låt städning stå tillbaka lite så att du får mer tid för lek.
Tips 3:
Låt barnen få vara med och hjälpa till med listan, barn är mycket kloka när de får chansen att visa det.
Tips 4:
Be om hjälp om det behövs, mor- och farföräldrar är en stor tillgång.
Tips 5:
Lär dig vilka moment som tar mer tid än vad det ger, se om det går att effektivisera eller eliminera.
Tips 6:;
Att skapa en lista är en variant på hur du kan bli medveten om dina mål.