Den här veckan har en elak form av bakterie härjat bland mina elever, de bästa dagarna har jag haft 50% av alla elever närvarande.
Kanske låter värre än vad det är, jag har 6 elever i klassen plus en elevassistent. Så om någon blir sjuk blir det snabbt glest i bänkarna.
Då även elevassistenten blev sjuk var jag glad att några elever blev sjuka, det är mycket att göra om alla hade varit där samtidigt.

Då även jag blev drabbad, fast i mindre form, kände jag att nu gäller det att vara uppmärksam på hur jag använder mitt tålamod.
Det är så lätt att bli irriterad över små saker, som sen tar så stor plats att jag skulle kunna tro att jorden håller på att rämna.
Många har så tajta scheman att när vi blir lite sjuka så spricker många planerade saker, de hinns inte med eller måste skjutas på framtiden.

Men det viktigaste är att vara uppmärksam på hur omgivningen reagerar på ditt uppträdande.
Själv kände jag att mitt tålamod höll på att brista, mycket tidigare än vad jag är van vid. Alltså såg jag till att förbereda mina elever på att jag nu känner av förkylningen. Så om jag är lite mer irriterad än vanligt så beror mycket på att min kropp är sliten och trött av förkylningen.
Eleverna tog det bra och vi har kunnat ta oss igenom en hel vecka.

Det tråkiga är att all energi går åt till att vila när jag kommer hem.
Men desto roligare är det att komma till jobbet, öppna dörren och hotja ”Hallo alla snyggingar, kul att se er!”

En sån kommentar ger alltid en god respons.

Ha de.

/Patric