Under en kväll med mina små scouter, ställde jag den frågan för att ta reda på vad de tänker och hur de tänker.

Kvällens tema var ”våga ta ställning”, höstens genom gående tema har varit ”våga…”. Det har varit riktigt roligt att se hur de har utvecklats under hösten.

Inför kvällen hade jag skrivit ner 14 stycken påståenden som vi skulle diskutera och forma åsikter kring. Jag hade varit noga med att göra en lätt stegring i svårighetsgraden, först några lätta för att de skulle förstå själva principen. För att sen gå vidare till mer utmanande påståenden.
Vill påstå att mitt förarbete var väldigt välplanerat och förberett.
Jag hade tom lag ner papperna i ett plastfodral för att skydda dem från snön…ja om du undrar har vi alla möten utomhus. Min utgångs punkt är att vi skall vara utomhus.

Nåväl dessa förberedda papper lämnade jag hemma 🙁

Så när jag kom till scoutstugan var det till att sätta igång med kvällen.
Jag tände lyktor och plockade fram flaggan osv.
Mina scouter dök upp en efter en, de allra flesta var ordentligt klädda, men några hade bara vanliga byxor och det var -2.
Jag insåg att vi måste lägga in en hel del rörelse i det här för att alla skall hålla värmen.

Innan vi satte igång var det dax att välja nya patrulledare, avtacka den ”gamla” och välkomna den ”nya”.
Deras första uppgift blev att sätta ut sina lyktor i en kvadrat.
Det gick bra.
Jag berättade vilken lykta som representerarde ja, nej, vet inte eller annat/eget förslag.

Sen började jag med mina frågor, jag hade en hjälpledare som jag bad tänka ut några bra påståenden medan jag pratade. Han blev lite blank i ögonen och ”försvann” en stund. Jag tänkte att det här får jag nog fixa själv.

Det relativt enkelt eftersom jag redan hade skrivit ner en del frågor, det gällde bara att komma ihåg dem…

Efter ett tag blev både jag och scouterna varma i kläderna och då kom jag på en ny fråga som jag aldrig skrivit ner.
Jag frågade ”Tänk er att vi skall åka till vår scoutstuga (som ligger mitt i skogen) och då får vi frågan om en ny scout som vill följa med. Den här scouten sitter i en rullstol, skall vi låta scouten följa med eller?”

Det mest intressanta var när jag frågade de som ställt sig på ”nej”, de svarade ”det kanske blir lerigt och alldeles för svårt att köra där” och ”det är nog för svårt att köra över alla rötter”.

Jag blev glatt överraskad, jag hade som mål att inte lägga några värderingar i vad de tyckte, för att de skulle få tycka precis som de ville.
Den här gången blev jag imponerad.
Dessa små scouter tog ansvar för hur det skulle kännas för en ny scout i på ett nytt ställe.

Det var ingen som sa ”nej” för att scouten satt i en rullstol.

Det är sånt här som gör mig riktigt varm om hjärtat.

Hoppas att ni möter några härliga scouter idag.

/Patric