Väldrillade barn har tränats till hur de ska uppföra sig i vissa situationer. Väluppfostrade barn har uppmuntrats till hur de alltid ska uppföra sig. Båda metoderna fungerar väl för föräldrarna. Men för barnen är skillnaden större. Den största skillnaden är att väldrillade barn ofta visar upp fysiska tecken på stress. Vanliga tecken är svårt att koncentrera sig, högt tempo (barnet är aldrig stilla), småförkylda, ofta feber, orolig mage, ”stannar kvar” i blöjstadiet längre, svårt att hålla tätt under natten. Drillningen är ett resultat av att vårt samhälle bedömer oss efter hur bra det går för våra barn och det skapar en allt större press både på föräldrar och speciellt barn. Vårt tempo begränsar vår lektid med barnen. Föräldrarna vill så gärna att deras barn ska få allt som de själva aldrig fick.

Här ska du som förälder stanna upp och tänka efter lite. Vad var det som du saknade som barn? Jag ser ofta att det är tid med förälder som saknas mest. Föräldrar uppfostrar sina barn på samma sätt som de själva har uppfostrats, och gav dina föräldrar lite tid till dig behandlar du dina barn på samma sätt. Tänk efter vad saknar du från din barndom. Saknade du att ha alla kvällar uppbokade med olika aktiviteter, saknade du tid med dina föräldrar, saknade du tid att få vara barn, saknade du stöd och uppmuntran från dina föräldrar, saknade du någon som brydde sig om dig, osv. Det jag ser mest hos barn är saknaden av känslan av att någon bryr sig. Relationen du skapar till ditt barn gör skillnad på deras inre liv, deras självkänsla.

Föräldrar vill att barnen ska lyckas och må bra, ge dem den chansen. Jag tror på att barn ska få prova på olika saker så att de förstår att de kan välja. Också för att de ska hitta den aktivitet som de tycker är rolig. Men inte att de ska välja allt, för att de tror att föräldrarna vill det efter som de får prova på en massa aktiviteter. Lär dina barn att hålla fast vid sin dröm.

Ett exempel:

En förälder redogjorde för sina barns efterskoleschema för mig. Det var en aktivitet varje kväll. Även på helgerna, och då var det ofta uppvisning eller match. Föräldern var mycket stolt, de var duktiga barn som gjorde allt det här. Jag frågade föräldern rent ut; ”När får dina barn vara barn och bara leka?”. Föräldern svarade; ”att de väljer att göra allt det här”. Jag svarade att det tror jag också att de gör men vilka val får de. Får de välja på att dansa eller att gå på scouterna, eller får de också välja att vara hemma och leka med sina kamrater? Det hade föräldern missat, men tog det till sig. Nästa gång vi talades vid såg schemat annorlunda ut, barnen hade fått valet att få stanna hemma och leka. Det fanns numera ”lediga” kvällar och helger. Faktum är att när valet fanns, valde barnen att stanna hemma lite mera. Jag kan säga att den här familjen stressar mindre nu än förut, en liten bonus.

Ställ dig frågan ”Vad är du ute efter, ska barnen kunna tänka själva eller ska de vara bra på att ta order?” Jag anser att det är viktigare att barnen lär sig tänka själva, än att de ska lära sig en massa information. Det blir helt klart mera arbete för mig, när barnen frågar och jag måste svara. Men det är värt besväret att se hur de växer när de förstår att de kan ifrågasätta vad som händer. Det blir också svårare för mig att bara säga åt barnen att göra saker ”bara för att jag alltid har gjort så”. Barnen börjar se sitt eget värde och kan ställa krav på sin omgivning, och det betyder att jag kan ställa krav på dem.

Och det är nu som det roliga börjar. Själv tror jag på att spendera tid med barn, så att de ser hur jag gör. När barn får tid att se hur jag gör blir det enklare att visa vilket beteende som jag vill ha. Finns det mera tid blir vi mindre stela och barnet ser hur vi agerar och börjar uppträda som oss.

 

Sammanfattning:

Det handlar mycket om tid, och att ta den här tiden när barnen är små. Då har du störst chans att visa barnen hur du vill att de ska uppföra sig. De kan titta på dig och se hur du gör (vilket de gör i vanliga fall, men nu kan du visa dem aktivt). Barn gör som du gör inte som du säger, använd dig att det. Ge dem val och uppmuntran, ofta. Det är lättare att ge barnen tid och uppmuntran än att själv behöva uppträda som en Gestapo. Genomför dina egna drömmar själv och låt barnen få ha sina egna drömmar.

Tips 1:

Spendera mera tid med barnen så att du lär dig vad du behöver lära dem.

Tips 2:

Behåll dina drömmar, och låt dina barn få odla sina egna. Hjälp dem så mycket du kan att genomföra dessa drömmar.

Tips 3:

Fråga dig själv vad är du ute efter. Ska barnen lära sig tänka själva eller lyda order.

Tips 4:

Ge dem ansvar för olika göromål, anpassat efter deras ålder.

Tips 5:

Föd barnet med uppmuntran och stöd, det ger barnet trygghet och en god självkänsla.

Tips 6:

Se barnets fysiska stressignaler och handla därefter.

 

Om du får smaka min glass, får jag smaka din då? Aaricia 5 år