Vem uppfostrar vem

Hur du blir förälder i världsklass!

Får man skratta när det finns asperger personer i närheten?

| 3 kommentarer

Ta det inte personligt!

Det är så lätt att säga, men när du dag efter dag möter helt släta ansikten utan några förändringar, då är det lätt att börja misströsta eller missförstå eller börja söka efter något som skall hjälpa dig hålla dina egna föreställningar i ordning.

Tills du upptäcker att det är helt i sin ordning.

Och det är nu som det är dax att hålla i sin egen personlighet och verkligen vara den som du är.
Jag får ofta frågan om det är svårt att arbeta med elever med asperger, det är klart att det är många saker som skiljer sig. Och just den här biten av att det är svårare att tolka deras ansiktsuttryck är en stor del av upplevelsen.
Tills du förstår att det är så här det är, och kan börja se allt annat som händer hos dem.
Och när du hittar gemensam humor, då kan de verkligen spricka upp i ett jättestort leende.

Det kan vara långt mellan gångerna, men när det händer är det värt allt. Det som jag ser som extra roligt är att de behöver mer av liv och rörelse, för att kunna förstå hur andra människor ”fungerar”. Och det är här som jag kommer in med mina ansiktsuttryck så att de har något att relatera till. En av anledningar till att ansiktsuttrycken är så få, är att förståelsen för vad andra tycker och tänker är begränsad. När jag skrattar händer det ofta att de frågar vad jag skrattar åt och när jag har förklarat skrattar mina elever åxå. Då kan de förstå det roliga.

Min inledning var ”ta det inte personligt” och jag menar det verkligen. Det har ingenting med dig att göra.

Det finns massor med vuxna som har svårt att förstå vad som ”är roligt” och har få ansiktsuttryck. Ge dig själv tålamod och var lite nyfiken på vad som kan hända.
Men det viktigaste är att du är som du vill vara. Det är absolut enklast för alla människor om du är dig själv, så långt som det är möjligt.

Bland det viktigaste är att du är öppen och inbjudande. Då kommer så sakteliga människor med släta ansikten att förstå hur du tänker och kunna relatera till dig. De kommer åxå att kunna känna större trygghet med att du är helt ok. Och tryggheten ligger i att uppträda så äkta som möjligt.
Nu arbetar jag med elever som har asperger och möter deras ansikten varje dag.
De kommer in i klassrummet och de är ”neutrala” näst intill hela tiden. Det är en fascinerande upplevelse och utan kunskap skulle jag ta illa upp. Men som inledningen säger ”ta det inte personligt”, utan acceptera hur det är och låt dig även acceptera att du får vara som du är.
Tillåter du dig att vara dig själv kommer du snart att få ”utdelning” och när den kommer är det så mycket roligare.

Och le och skratta, högt och ljudligt. Det är till stor hjälp och det gör din dag något ljusare. Och om du och jag ses kommer det även att göra min dag ljusare.

Vi ses.

/Patric

Författare: Patric Brask

Patric är en stolt pappa till två underbara barn och har arbetat med barn och ungdomar i över 25 år. I sin debutbok har Patric samlat upp mycket av den erfarenhet och pedagogik som har har lärt sig och använd under alla år han har arbetat med och uppfostrat barn. Som läsare får du en inblick i Patrics värld och den vardag han lever i och med barnen. Han ger dig tillgång till den pedagogik han själv har byggt upp och använder med framgång i sitt arbete. Boken är skriven på ett målande och levande sätt med inspirerande och konkreta exempel. Genom boken får du som förälder pedagogiska, enkla och fungerande råd och tips om hur du kan behålla ditt lugn och få dina barn att lyssna på dig. Patric håller också kurser om föräldraskap och barnuppfostran.

3 kommentarer

  1. Hej Patric!
    Vad bra att du skriver att man som lärare ska vara glad och visa andra känslor även om eleverna inte ger respons, kanske pga en asperger diagnos. Eller de kanske bara är ”normalstörda” och blyga eller behöver tinas upp!

    Vill bara förtydliga en sak, det finns många elever med asperger som ger bra respons med ansiktsuttryck och även aspergerelever som inte har några större sociala problem alls, speciellt i en känd miljö. Men de som klarar social interaktion bra kanske däremot blir oerhört trötta och därför bara klarar det i små portioner eller behöver mycket återhämtningstid.

    Bara så vi inte råkar cementera några fördomar.

    • Hej,
      Du har helt rätt i din kommentar, det finns massor med underbara elever med asperger som kan klara av sociala interaktioner. Och jag håller helt med dig när du nämner att det kan ta mycket på deras krafter. Det är en av de svåraste uppgifter jag har att kunna få mina kolleger att förstå, hur mycket kraft det tar från dessa elever. Mina kolleger ser att det går bra, även i stora sammanhang, medan jag ser hur det går när de får möjlighet att vila.
      För min del är det svåra att få med så mycket relevant material som möjligt, och samtidigt hålla nere mängden skrift i bloggen. Och vill med detta hålla med dig angående att bredda vår vy och förståelse kring dessa elever, just för att undvika cementering av gamla fördomar.
      Tack.
      /Patric

    • Hej,

      Jag håller med dig, det finns massor med bra exempel.
      Det är viktigt att alla får möjlighet att träna och möjlighet till det i sin takt. Där gäller det att vara lyhörd.

      Ha en härlig dag.

      Patric

Lämna ett svar

Obligatoriska fält är märkta *.


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.