Kan relationen mellan föräldrarna påverka barnen?


Ja det kan det, och gör det i allra högsta grad.

Barn är mycket intuitiva och de kan uppfatta stämningar föräldrar emellan. Oavsett om föräldrarna säger något eller inte.
Har du t.ex. ett stökigt förhållande till din partner kommer barnen med stor sannolikhet att bli stökiga, har du ett konversativt förhållande (dvs. ni pratar om hur saker ska göras utan att skrika till varandra) kommer barnen att bli konversativa (de upplevs ofta som lillgamla), visar du mycket kärlek till din partner gör dina barn detsamma. Om du slår, lärs sig barnen att slå. Det finns hur många exempel som helst.

Med andra ord kan du styra vad du vill att barnen ska lära sig, men innan du ger dig på vad du vill lära dina barn behöver du upptäcka vad du själv lär ut. Det enklaste sättet är att se hur dina föräldrar gör/gjorde. Du har ju lärt dig av dem hur du ska uppfostra dina barn. Det andra sättet är att prova på att arbeta med barn innan du skaffar dig egna. Det är många gånger som att ha egna, det som skiljer sig är att dina egna går aldrig ”hem”. De stannar hos dig och förgyller din vardag.
De barn som stämplas som jobbiga på dagis/skola kommer ofta ifrån ”trasiga” hem. Och med trasiga menar jag att det sällan finns tid för någon att bry sig om vad barnen verkligen gör. Det har, enligt min mening, med tid att göra. Om du tar tid för din själv, lär sig barnen att egen tid är viktigt.

Pratar du och din partner om problem i familjen så att barnen hör, lär de sig att lösa och förebygga problem på ett konstruktivt och fredligt sätt. De lär sig också att handskas med konflikter då ni tar upp saker för diskussion. Det är klart att det kan gå hett till och att ni skriker åt varandra, då lär sig barn att det är okej att uttrycka känslor. Ett råd är dock att skrika med måtta och sluta när skrikandet har tagit över konversationen. Nu menar jag inte att alla ska bli frälsta och fromma och alltigenom mesiga, du ska givetvis köra din stil men med stor uppmärksamhet på hur du gör. Ställ dig frågan; ”Skulle du tycka om att bli behandlad som du själv behandlar dina barn?” Blir svaret ja, bra (men fråga en gång till för säkerhets skull). Blir svaret nej, behöver du ta reda på vad du vill ändra på. Tag också reda på varför du vill ändra. Det kan vara så enkelt som att det känns fel eller att du vill göra annorlunda än dina föräldrar. Oavsett vilken anledning som du använder blir det enklare om du kan motivera varför.

När du uppmärksammar hur du själv gör, kommer du snabbt att kunna förstå varför dina barn gör som de gör. Och det är ofta en sporre att ta tag i sig själv. Det kommer dina barn till nytta, din partner och omgivning också. Enkelt uttryckt kommer era barn att göra som ni gör, det kommer man bara undan med genom att lämna bort dem. Det tragiska med att lämna bort dem är att barnen lär sig att man lämnar bort sina problem i stället för att ta tag i dem själv.

Sammanfattning:

Ditt barn gör som du gör, det är så de lär sig saker. Du kan skylla på dina föräldrar (=ge bort ditt ansvar) eller lära dig av hur dina föräldrar gjorde (=ta eget ansvar). Det är ingen genväg att skylla på någon annan eller omständigheter för att dina barn har blivit som de är. Det är du som har ansvaret för dina egna barn. Alltså är det upp till dig att göra den förändringen du vill ha. Du har makten att lära dina barn det som du tycker är viktigt, och du har chansen ända från början. Ta chansen och uppfostra dina barn på det sätt du tror på, samtidigt som du tittar på din egen uppväxt. Där hittar du mycket som du tyckte om och kanske en del du vill ändra på.
Du bestämmer.

Lycka till.

Tips 1:

Se hur dina föräldrar uppfostrade dig, du kommer med stor sannolikhet att göra likadant. Speciellt när det blir stressigt.

Tips 2:

Arbeta med barn för att lära dig hur barn fungerar. Se hur du själv reagerar när du arbetar med barn.

Tips 3:

Visa dina känslor, alla känslor är viktiga. Så barnet förstår att visa sina känslor. Det är minst lika viktigt att visa uppskattning som det är med tillrätta visning.

Tips 4:

Prata igenom situationer med din partner innan de uppstår, dels vet ni hur den andre ”skulle göra”, dels får ni större förståelse för varandras åsikter (åsikterna bör kunna motiveras).

Tips 5:

Låt dina barn få vara med och hjälpa till, de älskar att få vara nyttiga och viktiga i ditt liv. Det tjänar du också mest på längden.


Den som är elak får inga kompisar!
 


Ett svar till “Kan relationen mellan föräldrarna påverka barnen?”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *